Kyrklåtar, klistermärken och session report 10/12

Relationen mellan folkmusik och kyrka har inte varit problemfri, åtminstone inte historiskt sett. Idag är det inte ovanligt med folkmusik i kyrkor, men längre tillbaka var det på många håll otänkbart. Även om flera av våra äldsta uppteckningar av folkmusik gjordes av kyrkans musiker, som ibland kunde fungera både som kantor i kyrkan och spelman på byn. Det händer att jag träffar folk som tycker det är märkligt med en präst som spelar folkmusik, men då är det personer som själva inte har särskilt mycket med kyrkan att göra. Numera tror jag att acceptansen för folkmusik i kyrkan är större än acceptansen för kyrka i många folkmusik-kretsar…

Jag har fått för mig att läget har varit lite annorlunda i Irland. Visst har det varit motsättningar även där, särskilt historiskt sett, men det verkar som att folkmusiken varit lite mer accepterad av kyrkan och kanske även tvärtom. Det finns ganska många låtar som har namn med kyrklig anknytning och jag tänkte att det kunde vara kul att presentera några sådana.

Eftersom jag nästan alltid åker på session direkt från jobbet har jag nästan alltid prästskjorta på mig och det har blivit rutin att någon utbrister ”the musical priest!” när jag kliver in på puben. Som ju också är en låt. Igår jobbade jag sent men åkte förbi ändå och hann med några låtar innan jag behövde bege mig hemåt. Vi spelade inte The Musical Priest, men däremot Father Kelly’s, som kanske fått namn efter en präst? Det händer att jag blir kallad ”fader” som luthersk präst i Sverige, men det är ganska ovanligt. I katolska sammanhang (som Irland) är det standard. Efter den spelade vi Reconciliation reel. De gör sig ganska bra tillsammans, inte minst för att bikt kan kallas the sacrament of reconciliation. Bikt finns även i Svenska kyrkan och vill man gå i bikt så går man till en präst. Kanske finns det någon som heter Kelly, men namnet spelar inte så stor roll.

Igår gav jag också bort några klistermärken som jag gjorde för ett tag sedan. Ett med texten ”det är mänskligt att fela” och ett med ”it’s not an addiction, it’s an ob-seisiún”. Borde lägga ut någon bild förstås. På klistermärkena finns också adressen spelafela.com – så nu kanske jag får lite extra press på mig att hålla igång här. 🙂

Det här inlägget postades i låtar, session report. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *