I onsdags hade jag en lång och seg arbetsdag med mycket sitta-och-lyssna-möten. Då var det fint att avsluta med session! Första gången med sensträngarna, jag var lite orolig för hur de skulle bete sig. Jag hamnade nära dörren så varje gång någon gick in eller ut drog det kallt. Fick med andra ord stämma ganska ofta under kvällen. Men bortsett från det funkade allt riktigt bra! De börjar nog stabilisera sig ljudmässigt nu också, jag tycker de låter underbart. Fylligt, djup, brett, men samtidigt med riktigt bra fokus och en hel del ”sparkle”. Det är också en speciell känsla i dem. Svår att beskriva men det är som att fiolen känns mer levande på något sätt. Kan ha att göra med den nya stränghållaren också, som är ganska mycket lättare än den gamla. Mycket i det här sammanhanget är visserligen bara några gram, men relativt sett är den mycket lättare.
Strängarna levererade, även om jag kanske inte riktigt gjorde det. Startade ett set med jigs som jag har spelat hur många gånger som helst men tog fel låt i mitten och kom helt av mig. Det blev inte alls den låten jag tänkte spela och då fick jag förstås totalt hjärnsläpp. Men det är sådant som händer! Skönt då att vara i en session där vi kunde garva lite tillsammans och köra på med nästa bara, ganska opretentiöst.